Hur som helst skulle vi kla oss i vart lands farger och jag, som alltid, tog det pa fullt allvar. Fullt ikladd i gult och blatt plus med en Svensk halsduk runt halsen (sag ut som en svensk hockeysupporter) tog jag mig ivag till Mile End dar festen tog vid. Det visade sig bli en toppkvall! Jag hade helt glomt bort den oppna stamningen som finns vid utlandska universitet (kanske aven pa de Svenska men inte alls i samma utstrackning). Det var folk fran varldens alla horn, alla pratar med alla och inom loppet av en timme hade vi redan traffat ett 10-tal nya vanner och nar jag nagra timmar senare var tvungen att packa mig hemat for att inte missa sista tunnelbanan var jag allt annat an glad att behova lamna partajjet. For forsta gangen sedan jag tog min examen saknar jag nu studentlivet.
Det kommer absolut bli fler studentfester for mig framover!

xoxo
Tidak ada komentar:
Posting Komentar